Barns & ungas utveckling
Med Brismottagningar kan vi stärka stödkedjan och följa barn längre på vägen än förut
Magnus Jägerskog, generalsekreterare och Somaya Ghanem, socionom som arbetar med etablerandet av Brismottagningar: Hur mår Sveriges unga idag?
Magnus: – Sverige är på många sätt ett väldigt bra land att växa upp och tillbringa sin barndom i. Samtidigt lider många barn av psykisk ohälsa. Vi ser också ett växande utanförskap som drabbar många. Det senaste året har varit väldigt speciellt och för barn som redan innan pandemin led av psykisk ohälsa eller befann sig i en utsatt situation, har det varit tufft.
Vi har aldrig gett stöd till så många barn som vi gjorde under 2020. Allra mest har samtal om psykiska besvär som ångest och nedstämdhet ökat. Och jag tror att de kommer att öka ännu mycket mer under 2021.
Allt fler barn drabbas alltså av psykisk ohälsa. Varför tror ni att det är så?
Magnus: – Det är en bred fråga. I det korta perspektivet påverkar naturligtvis pandemin, men på längre sikt handlar det om olika samhällsfaktorer. Det finns till exempel en nära koppling mellan mående och hur väl man klarar skolan. Det ökande utanförskapet bidrar också. Mer polarisering, klyftor som blir större. Det är farligt av många olika skäl. Ur ett barnrättsperspektiv leder det till att barn inte ges förutsättningar för en god start i livet. Det är också viktigt att sträva efter en jämlik skola och tillgång på jämlik vård. Somaya: – På en övergripande nivå är det en fråga om hur vi bygger vårt samhälle och vilka resurser vi lägger på vad. Hur vi satsar på skolan och välfärden. Det handlar om politiska beslut. Nedskärningar drabbar barn, så är det. Men vi ser också att barn- och ungdomspsykiatrin har blivit mer specialiserad. I vissa fall ger det högre trösklar och det blir svårare att få hjälp. Magnus: – Ja, att få berätta är första steget till förändring. Det är en av Bris allra viktigaste roller; att finnas till för barn som behöver berätta hur de mår.
Vad innebär pandemin för barn och unga i Sverige?
Magnus: – Jag tror ingen fullt ut vet svaret på det ännu. För många tror jag att det kommer ha varit en annorlunda tid, men att de ändå går igenom denna period på ett bra sätt. För andra kan det få stora konsekvenser kopplat till psykisk ohälsa, utsatthet och en påverkad skolgång. Barn som hade det knepigt på olika sätt redan innan, får det ännu värre. Att antalet samtal till oss om ångest, familjekonflikter och våld ökade kraftigt 2020 pekar på det. Vi vet att många barn har behov av samtalsstöd. För att kunna möta det behovet utökade vi våra öppettider och förstärkte med mer personal i fjol, något vi också kunde göra med stöd från bland annat Erling-Perssons Stiftelse. Alldeles nyss började vi hålla öppet dygnet runt.
Och nu startar ni alltså Brismottagningar. Vad innebär det?
Somaya: – Bris har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Linköping. De kan utvecklas till mottagningar där unga helt enkelt kan träffa oss, och varandra, fysiskt. Plus att vi kan ordna familjesamtal, föreläsningar och utbildningar på plats. Med hjälp av den här donationen kan vi öppna mottagningar på alla fem kontor. Under våren öppnar Stockholm och Malmö, under hösten Göteborg och Linköping och sedan Umeå framåt slutet av året, i november–december.
”Att få berätta är första steget till förändring. En av Bris allra viktigaste roller är att finnas till för barn som behöver berätta hur de mår.”
Magnus: – Brismottagningar blir en regional länk i en längre kedja av stöd. Om de första länkarna är digital information och stöd online eller via telefon, ger mottagningarna möjlighet till ett fördjupat stöd och att ses fysiskt. Nu kan vi plocka upp önskemål och exempelvis kunna följa med unga som säger ”Jag vill att någon ska hjälpa mig att prata med min socialsekreterare, för de lyssnar inte på mig.” Det är någonting vi har velat länge.
Det finns alltså barn och unga som behöver ”få hjälp med att få hjälp”?
Magnus: – Ja absolut. Det är inte alltid lätt för ett barn att navigera och hitta rätt bland alla samhällsfunktioner. Där fyller vi en viktig funktion i att vägleda var barnet kan vända sig. I fjol ökade samtalen till Bris om BUP med 44 procent och samtalen om elevhälsan gick upp 18 procent. Vi hör barn som beskriver att det är svårt att få kontakt och stöd. Processer har satts på paus och så vidare.
Vad säger det om samhället?
Somaya: – I och med att barnkonventionen blev svensk lag framgår det ännu tydligare att samhället ska tillgodose barns behov av hälsa och en bra livssituation. Det är ett stort åtagande. Och visst, det är staten som har ansvaret, men vi behöver vara fler om det ska gå.
Magnus: – Det finns luckor i samhällets stöd. Bris har arbetat för att stärka barnets rättigheter sedan 1971. Vår stödlinje var en av de första i världen, när den öppnades 1980. Det är så tydligt efter alla kontakter vi haft med barn, hur avgörande det är att de får stöd i sin livssituation. Vi kan inte ersätta samhällets insatser, men vi kan komplettera dem. Bris står på barnets sida och barnet ska kunna lita på att vi alltid kommer göra det, vad det än gäller. Det tror jag också att de som kontaktar oss känner. Vi är en ideell organisation. Det tror jag är helt avgörande.
Ni kommer alltså att starta Brismottagningar på fem orter. Vad händer sedan, blir det fler?
Magnus: – Vi ser inte det här som ett projekt. Donationen går till att starta en ny gren i vår verksamhet, som ska leva kvar länge. Det är en av delarna i en ganska omfattande verksamhetsutveckling som bland annat syftar till att täcka mycket större geografiska områden. Somaya: – Det är ju ett utvecklingsarbete i allra högsta grad. Vi har inte alla svar på förhand. Vi vet inte exakt vilka barn som kommer söka sig till mottagningarna eller vilken typ av problematik de kommer med. Vi kan gissa och vi har teorier, men vi vet inte förrän vi faktiskt kör i gång.
”Nu kan vi följa med unga som säger: ’Jag vill att någon ska hjälpa mig att prata med min socialsekreterare, för de lyssnar inte på mig’.”
En del av donationen ska också gå till ett världsmöte i Stockholm. Vad är det, och när blir det?
Magnus: – Det finns en global organisation som heter Child Helpline International. Den samlar 180 stödlinjer i 140 länder. Bris var med och grundade den 2003. I september 2020 skulle Bris ha varit värd för Child Helpline Internationals tionde världsmöte. Det sköts upp på grund av pandemins effekter, vi hoppas att det äntligen går att genomföra i september 2022.
Temat för konferensen är FN:s globala mål för hållbar utveckling, ”Nedräkning till 2030”. Vi kommer att diskutera vad vi som barnrättsorganisationer kan göra för att bidra till att målen uppfylls. Runt 250 deltagare från mer än 100 länder kommer hit. Världsmötet kommer att avslutas med ”Stockholmsdeklarationen” – de samlade stödlinjernas rekommendationer till världens regeringar om vad som behöver göras för att minska barns utsatthet till 2030.
Inför det ursprungliga datumet hade vi bokat in Drottning Silvia, FN:s särskilda sändebud för att motverka våld mot barn, Dr Najat Maalla M’jid samt Klas Bergling från Tim Bergling Foundation. Nu arbetar vi för att de ska kunna komma till det nya datumet istället.
Hur gör Bris och andra stödlinjer skillnad för barn och unga?
Somaya: – Om samhället ska kunna leva upp till barnkonventionen helt och fullt måste så många som möjligt hjälpas åt. Alla barn har som sagt inte någon som tar sig tid, som lyssnar, som kan guida och stötta. Sedan är det förstås väldigt viktigt att de unga känner till att vi finns, och vågar lita på att vi står på deras sida. Bland ungdomar i högstadieålder är det en bra bit över 95 procent som känner till oss. Förra året var det som sagt 31 497 unga som kontaktade oss. Med Brismottagningar kommer vi att kunna hjälpa dem ännu bättre.
