Barns & ungas utveckling

DE VILL LOCKA FLER TILL FYSISK AKTIVITET

Idén om att kunna få låna utrustning för sport och friluftsliv på samma vis som det går att låna böcker i ett folkbibliotek kläcktes 2012. David Mathiasson är verksamhetschef vid Fritidsbanken Sverige, och berättar att behovet synliggjordes när initiativ­tagaren Carina Haak, diakon i Deje utan­för Karlstad, arbetade med ensamstående unga föräldrar.

– Det framkom då att de inte hade råd att köpa de idrottsprylar som behövdes till friluftsdagarna i skolan, så hellre än att barnet skulle få skämmas över att inte ha utrustning blev lösningen att sjukskriva barnet, säger han.

Verksamheten inom Fritidsbanken bygger på tre grundpelare – alla får låna, allt är gratis och all utrustning är återanvänd.

– I vårt konsumtionssamhälle finns ett överflöd av fritids- och sportutrustning som inte längre ­används, men som kan komma andra till nytta. Idén är lika smart som enkel, säger David Mathiasson.

”Nio av tio barn rör sig för lite i sin vardag.”

En bakgrund till behovet är att svenska folket har blivit alltmer stillasittande. Enligt Varje rörelse räknas, en offentlig utredning från 2023, tillbringar befolkningen i genomsnitt 70 procent av sin vakna tid sittande eller liggande. Bara var tionde 15-årig flicka är fysiskt aktiv en timme om dagen.

– Och nio av tio barn rör sig för lite i sin vardag, säger David Mathiasson.

Samtidigt ökar förekomsten av ohälsa i form av övervikt och obesitas, medan sjukdomar som dia­betes, hjärt-kärlsjukdom och cancer följer i dess spår.

Projektet Fritidsbanken – 2000-talets folk­biblio­tek för fysisk aktivitet verkar för att sänka trösklarna för att alla, oavsett ålder, kön, socio­ekonomi, etnicitet eller funktionsförmåga ska kunna vara fysiskt aktiva.

Den allra första Fritidsbanken som öppnade i Deje har nu följts av 130 till över hela landet, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.

”Dessa timmar är extra viktiga, när någon som annars inte hade varit aktiv faktiskt blir det.”

Man är representerad i alla regioner, utom Blekinge, och visionen är att det ska finnas en fritidsbank i var och en av landets 290 kommuner. Under ett par år har Fritidsbanken också bedrivit pilotverksamhet där skolor har kunnat låna utrustning under en hel säsong, som eleverna kan låna på rasten.

– Det kan vara kick-bikes, hjälmar, bollar eller annat. Skolan skriver upp vad som lånas ut så att vi får siffror på hur många elever som aktiveras, säger David Mathiasson.

Under 2023 visade Fritidsbanken att man totalt över landet hade bidragit till två miljoner timmars aktivitet som annars kanske inte hade blivit av.

– Det är dessa timmar som är extra viktiga, när någon som annars inte hade varit aktiv faktiskt blir det, säger han.

Utvecklingen visar också på ett ökande intresse för att låna aktiverande utrustning.

– Under 2024 var antalet utlånade prylar 1,8 miljoner, en fördubbling jämfört med hur det såg ut 2022, säger han.

En studie från Centrum för Idrottsforskning visar att 48 procent av de som lånade saker hade avstått från aktiviteten om inte lånemöjligheten hade funnits.

– Det innebär att nästan varannan hade avstått, och då ofta de som behöver aktiviteten mest. Det är en passning till de kommuner som ännu inte etablerat en fritidsbank, att man kan anta att det varje vecka är en stor andel som inte kan utföra en viss aktivitet på grund av att lånemöjligheten saknas, säger han.

En särskilt utsatt grupp som han nämner är ­personer med funktionsnedsättning, som förutom detta även ofta har det sämre ställt ekonomiskt.

”Killen var så spänd att han nästan klättrade ur sin rullstol för att prova.”

– Vi granskade oss själva och såg att det var knappt med lån till personer med funktions­nedsättning och då hade vi bara 80 sådana prylar i hela landet, säger David Mathiasson.

Här har man valt att kroka arm med Parasport Sverige och ambitionen är att det på varje fritidsbank ska finnas ett basutbud av anpassad utrustning. Målet är att det ska finnas ett brett sortiment av anpassad utrustning regionalt. I exempelvis Skåne finns Fritidsbanken i 11 av 33 kommuner och via dessa ska det gå att finna sådant som badrullstol, sportrullstol eller skridskokälke. Man har också fattat beslut om att tillgänglighetsanpassa alla lokaler.

– Alla ska vara välkomna till våra fritidsbanker så det är en superviktig bit! På detta tema skickar David Mathiasson med några rader från Megan Pettersson som är platsansvarig vid Fritidsbanken i Dals Ed.

I slutet av februari anordnade man skridskodisko på sjön där hela 500 personer deltog.

– En familj dök upp med sina två barn – båda satt i rullstol och kunde inte gå. Jag hade med en Ice Wisp, alltså en stående skridskokälke, och erbjöd dem den. Killen var så spänd att han nästan klättrade ur sin rullstol för att prova. Jag blev lite tårögd när jag såg hur mycket de tyckte om att få vara en del av diskot. Så tack för stöd och medel så att vi kan erbjuda parasportutrustning – det är så uppskattat!

– Det visade sig sen att familjen var turister från Holland och denna händelse, tillsammans med ett varmt välkomnande och gemenskap, fick dem att välja att flytta till Dals Ed. Fantastiskt!

David Mathiasson beskriver att han själv ”var med på ett hörn” när den allra första Fritidsbanken slog upp sina portar i Deje, och var dess första anställda för att jobba med spridning och utveckling av verksamheten.

I dag arbetar sju personer vid Fritidsbanken Sveriges kansli med verksamhetsutveckling och kommunikation. Ute i kommunerna arbetar ­årligen cirka 1 200 personer vid fritidsbankerna, både i form av ordinarie anställningar, men också via lönebidrag och feriejobb.

– Fritidsbanken är omåttligt populärt för unga som söker sommarjobb! Man arbetar på plats, men turnerar också för att locka fler användare – exempel­vis till stranden där man kan ha med sig sådant som fiskespön, flytvästar och frisbees, säger han.

Stödet från Erling-Perssons Stiftelse är värde­fullt.

– Vi har funnit ett koncept som vi tror innerligt på och med stödet har vi kraft att genomföra det i hela Sverige med god kvalitet, det är verkligen ett stöd mitt i prick, säger han.

Om fem år ser han framför sig att Fritids­banken kommer att finnas i 60 procent av alla kommuner, jämfört med 41 procent i dag.

– Vi ska vara den ledande nationella aktören för utlån av utrustning och ska finnas i alla regioner. Jag ser också att vi har tydlig samverkan med Riks­idrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv.

Han menar att projektbidrag ofta riktas till kortsiktiga satsningar där man ska pröva nya saker.

– Det är lätt att sådana satsningar blir spretiga. Vi har hittat vårt arbetssätt som vi tror på och nu gäller det att gneta på, säger David Mathiasson.