Undervisning & utbildning

Gapminder uppgraderar vår världsbild

Gapminder har fått stor uppmärksamhet. Bill Gates sa att ”Factfulness” är en av de viktigaste böcker han har läst, och bestämde sig för att dela ut den gratis till alla collegestudenter i USA 2018. Går det att komma längre?

– Ja, för grundproblemet finns fortfarande kvar: Folk hänger inte med i världens snabba förändring, eftersom människans hjärna inte är särskilt väl lämpad för att hantera data. Det gör att ­nä­stan alla har en bild av världen som ständigt ligger 50–60 år efter verkligheten. Gapminder behövs så länge folk använder sig av felaktiga uppfattningar eller förlegade fakta för att förstå nutiden.

Men det låter som en mer eller mindre omöjlig uppgift, att ”uppdatera den mänskliga hjärnan”?

– Det handlar otroligt mycket om psykologi. För att kunna nå fram med en faktabaserad världsbild, måste man ha en respektfull relation med den inlärande parten, så att säga. Människor har ju en ovilja att erkänna sina misstag. Så fort någon på­visar en okunskap, tar folk till alla möjliga knep för att försvara varför det inte är något fel att ha fel, och varför de egentligen inte alls hade fel. Och så vidare. Det är egentligen det stora hindret.

Det finns väl många som är duktiga på att sprida aktuella fakta idag?

– Jag konstaterar krasst att det här är ett reellt ­problem. Det finns kvar för att ingen marknadskraft verkar ha incitament att ändra det. Nyheter som CNN eller BBC skulle kunna fixa det här, de kommunicerar ju väldigt mycket med folk hela ­tiden. Ändå verkar de bidra till att cementera. När vi träffar journalister på stora mediaföretag har de också fel om hur världen faktiskt ser ut.

”Nästan alla har en bild av världen som ligger 50–60 år efter verkligheten.”

Så alla har fel?

– Om det finns några som inte har fel om världen, är det ofta ledarna för internationella företag. De stora kommersiella krafterna, de på allra högsta toppen i globala företag, blir framgångsrika på att ha rätt. De har incitament. Men resten av samhället verkar snarare vilja ha fel om världen. Då kan man försköna sin egen roll, man cementerar fornstora dagar. Förr i tiden låg Europa före alla andra. Det mår vi så bra av att gå runt och tro, så vi vill liksom inte höra något annat. I vår cement­erade bild av oss själva och omvärlden har ingenting hänt i exempelvis Afrika på många decennier.

Hur kan Gapminder förändra det?

– Innan det här projektet startade befann vi oss i en utvecklingsfas. Där fick vi också stöd av Erling-­Perssons Stiftelse. Boken ”Factfulness” inleds till exempel med något vi kallar The Gapminder Test, som vi kunde utforma med hjälp av den ­donationen. Det är ett faktatest med 13 frågor. Den som gör testet kan sedan jämföra sina svar med snittet i totalt 14 länder.

I vårt tidigare arbete mätte vi ­allmänhetens kunskaper om global utveckling. Det visade sig ­finnas en enorm okunskap i basala fakta om ­världen. Det ledde till idén att utveckla ­läromedel, som lärare i en mängd länder skulle kunna ­använda. Att producera sådana visade sig dock vara ­svårare än vi trott. Men efter att ha gjort ­detta försök är vi nu övertygade om att vi kan nå ännu längre med vår modell. Förutom skolor och ­lärare kan vi också nå företag och deras ledare, som vill att både medarbetare och allmänhet ska ha en uppdaterad, faktabaserad världsbild.

Numera blir vi inbjudna till globala företag, lärarkonferenser och alla möjliga sammanhang. Intresset kommer från alla håll i samhället. Nu är utmaningen att bygga ett verktyg som kan användas utan att vi behöver resa och föreläsa, som min pappa gjorde.

Det var för att kunna ta det steget som vi fick förnyat stöd av Erling-Perssons Stiftelse för projekt­perioden 2020–21, som vi kallat ”The ­Scaling ­Phase” – tillväxtfasen.

Vad är det nya ni har gjort?

– Vi har skalat upp på flera olika sätt. Och när vi utökar vårt fält kommer vi att stöta på ännu mer okunskap och fler missuppfattningar. I ­linje med FN:s Globala Utvecklingsmål kommer vi att ha ­huvudfokus på hållbarhet. Vi har också ­börjat mäta den allmänna kunskapen om ­exempelvis migration, afrikanskt näringsliv, genus och världsmarknaden, tillsammans med experter inom ­respektive område. De allra första preliminära ­resultaten ­visar att folk är precis lika okunniga om basala fakta inom dessa områden, som de är om global utveckling – särskilt om dessa fakta pekar på en positiv trend.

”Gapet mellan vad man tror och verklig fakta kan öppna ett fönster där den här personen faktiskt vill ta reda på mer.”

Hursomhelst, detta är alltså den ena linjen i Gapminders nya tillväxtfas: att ställa massor av frågor inom nya områden och kontrollera svaren mot aktuella fakta. Det ­kommer fram väldigt intressanta saker. Vi har ställt frågor som ”Hur många flygplatser tror du det finns i ­Panama?”. Det finns någonstans runt 60 små ­privata flygfält. Och folk gissar på två! Eller ta frågan ”Hur många nöjesfält finns det i Pakistan?”. Noll, tror de flesta. Men det finns fyra stycken! Det här är ett unikt projekt i mänsklighetens historia. Det har aldrig förut gått att testa vad folk tror om saker, i den här volymen. Men tack vare internet och onlinepaneler har vi de ­senaste två åren kunnat ställa 8 000 nyformulerade faktafrågor om världen.

Ena delen av ”tillväxtfasen” var alltså att mäta ­kunskap och samla fakta inom fler områden. Vilken var den andra delen?

– Den andra delen av tillväxtfasen har varit fokus­erad på att göra all den här kunskapen tillgänglig. I slutet av 2020 publicerade vi en onlinetjänst som heter Worldview Upgrader. Det är en plattform full med utbildningsmaterial om olika ämnen, där du kan svara på frågor och sedan direkt få veta om din världsbild stämmer med aktuell fakta. De ­flesta svarar som sagt fel, men det är just det som är intressant. Gapet mellan vad man tror och ­verklig fakta kan öppna ett fönster där den här personen faktiskt vill ta reda på mer.

Men om Gapminder växer kommer era behov av donationer också att växa?

– Nej, vi tror inte det. Vi vill ju förstås att våra tjänster ska fortsätta vara gratis för vanligt folk. Däremot ser vi att många företag nu upptäcker värdet av att förstå världen och skaffa kollektiv kunskap. De har ett genuint intresse, och det är klart – ska man bygga strategier för framtiden och de anställda har helt fel, så blir det väldigt svårt! Därför spår vi att allt fler företag kommer att vilja betala för våra utbildningar och verktyg i takt med att vi växer.

Vad har stödet från Erling-Perssons Stiftelse betytt för Gapminder?

– Vi fick första stödet medan Hans fortfarande levde. Det bekostade utvecklingen av det undervisningsmaterial vi gjorde precis innan han gick bort. Sedan dog Hans och vi fick ett nytt stöd som möjliggjorde att vi kunde driva Gapminder ­vidare och förvalta Hans arv, folkbildningsarvet. Alla visioner fanns, de hade vi ju utvecklat ihop med Hans, men att vi kunde fortsätta förverkliga dem är till stor del tack vare pengarna från Erling-­Perssons Stiftelse. Stiftelsen trodde på själva idén, istället för att tänka att Gapminder försvann med Hans. Tack vare det finns vi fortfarande, om man ska sammanfatta det enkelt.