Vetenskap & forskning
Målet är att ge IBS-drabbade bättre behandling
Sjukdomen irritable bowel syndrome, IBS, beräknas drabba omkring var tionde person i västvärlden. Magnus Simrén, forskare vid Göteborgs universitet och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, halkade tidigt in på att ägna sin läkargärning åt gastroenterologi. – Här är IBS en fascinerande sjukdom, där interaktionen mellan tarm och hjärna är av central betydelse för symtomen, säger han.
Trots att IBS är vanligt har det varit oklart varför sjukdomen uppstår. – I dag tror vi att det delvis handlar om vad som sker i mikromiljön i tarmen, ett samspel mellan mat, tarmbakterier och immunförsvaret, säger Magnus Simrén. Hos knappt var femte som får IBS kommer besvären efter en tarminfektion.
– Patienter kan berätta att ”jag blev magsjuk i Thailand och sedan dess har magen krånglat”, säger han.
I februari i år publicerades en vetenskaplig studie i Nature där belgiska forskare beskriver en möjlig mekanism. I försök med möss orsakade de en tarminfektion och gav samtidigt mössen viss typ av mat. När infektionen läkt ut fick mössen återigen samma mat, och reagerade då med en allergilik reaktion och smärtkänslighet i tarmen.
– Tolkningen är att immunsystemet aktiveras på ett felaktigt sätt vid infektionen. Normalt ska inte tarmens immunceller reagera på mat, vilket kallas ”oral tolerans”. När det sker får man en överreaktion mot födoämnen, säger Magnus Simrén.
Hans grupp kunde förra året visa att 30 procent av patienterna med IBS var infekterade med en speciell bakterie kallad Brachyspira. Däremot hittades bakterien inte hos personer utan IBS, vilket de publicerade i Gut.
– Patienter hade också en allergilik aktivering av tarmens immunsystem. Om det är en reaktion på bakterien i sig eller på exempelvis mat är än så länge osäkert och något som behöver studeras vidare, säger han.
Detta kommer de nu att göra i projektet Irritable bowel syndrome (IBS): A disorder caused by microbes, leading to loss of tolerance to dietary antigens? En del är att med allergitest i tarmen undersöka vilka födoämnen som infekterade personer är känsliga för.
– Vi kommer att använda en teknik som liknar det pricktest som man gör på huden vid allergitestning. Skillnaden är att vi gör testet i tarmen och där lokalt testar för exempelvis soja, ägg, gluten och andra födoämnen, säger han.
De ska även fortsätta kartlägga de Brachyspira-infekterade patienterna, avseende exempelvis symtomprofil, den övriga tarmflorans sammansättning och funktion samt hur tarmens immunceller fungerar. I projektets tredje del ska forskarna i olika behandlingsstudier försöka återställa patienternas tarmfunktion.
– Här vill vi testa många olika angreppssätt: är det effektivt att utesluta vissa födoämnen? Går det att med anpassad antibiotikabehandling få bort Brachyspira-infektionen? Eller kan det fungera att blockera nervfunktionen i tarmen med vissa läkemedel, exemplifierar han.
För att kunna gå i mål med det ambitiösa projektet är det ekonomiska stödet från Erling-Perssons Stiftelse mycket betydelsefullt, enligt Magnus Simrén, och lyfter att det också sänder en viktig signal.
– Det är roligt att en stor anslagsgivare satsar på en sjukdom som traditionellt inte ”kommit in i finrummet”, något som kan bero på att den inte är livshotande, och även att det främst är kvinnor som drabbas. Jag är glad att stiftelsen vågar satsa på forskning om IBS som påverkar så många människors liv så mycket under lång tid, ofta hela livet från debuten i unga år till ålderns höst, säger Magnus Simrén.
