Undervisning & utbildning

NU SKA UTSIDAN MATCHA INNEHÅLLET

I april 2024 stod det klart att Konserthuset och Kungliga filharmonikerna fick ta emot en rekord­stor donation från Erling-Perssons Stiftelse som kommer att användas för att rusta upp fasaden och tillgängliggöra huset för att nå nya och yngre åldersgrupper.

Sedan september har Susanne Rydén tagit över från Stefan Forsberg som chef för Konserthuset.

I Konserthusets årsberättelse står det: ”Ett musikens palats med låga trösklar och höga ­dörrar som kommer att bli än mer välkomnande och inbjudande genom den generösa donation som konserthusstiftelsen förlänades av Erling-Perssons Stiftelse under 2024 med målet att i en högre grad tillgängliggöra byggnaden och dess innehåll”.

– En yta och en fasad, oavsett om det gäller byggnader eller människor, är intressant men det som finns på insidan är det viktiga. Man kan ha en utsida som bjuder in, men det som händer på insidan – det är avgörande, säger hon.

Varje år erbjuder man drygt 200 konserter i egen regi, plus omkring 40 av gästande musiker. Totalt ges hela 1 100 publika evenemang i form av visningar, konserter, foajékonserter och sommar­program. De kommande åren firar man också att själva Konserthuset fyller 100 år 2026 och året därpå firar Kungliga Filharmonikerna 125 år.

– Själva firandet pågår under hela säsongen 26/27 med en extra guldkant genom hela året i form av gästande stjärnsolister, festlig programläggning, seminarier, utställningar och nya konsertformer, säger Susanne Rydén och fortsätter:

– Musikens plats och betydelse i samhället och i människors liv är minst lika viktig i dag som när Konserthuset byggdes, för att ge Kungliga Filharmonikerna ett hem och stärka stadens attraktionskraft.

”Det är djupt rotat i husets och orkesterns DNA, att möta generationerna från första början.”

Kungliga Filharmonikerna spelar ofta för en vuxenpublik, men är även aktiva i skol-, barn- och familjekonserter.

– Orkestern är själva navet. Det finns en passion och en vilja sedan år 1917, redan innan Konserthuset fanns, att göra konserter för barn och unga. Det är som ett varmt stråk genom husets historia, säger Karina Svensson, som sedan 2012 ansvarar för Konserthusets barn- och ungdomsverksamhet. Susanne Rydén fyller i:

– Det är djupt rotat i husets och orkesterns DNA, att möta generationerna från första början.

En viktig del är skolkonserterna, något som man fattade beslut om då det efter pandemin blev tydligt att det satt långt inne för skolorna att återuppta sina besök.

– De är gratis för alla och innebär att vi kan tillgodose det som står formulerat i ­barnkonventionen – att barn och unga har rätt att till fullo delta i konst- och kulturlivet, säger Susanne Rydén.

På hösten 2022 satte man i gång på försök och insåg snabbt att det var mäkta populärt. Nu ges ”Ludde B” – dockan som guidar skolbarnen in i Beethovens musikvärld.

– Häromveckan var nästan 10 000 barn här, med tre skolföreställningar om dagen, plus två ­publika föreställningar med över tusen personer. Och det är likadant med föreställningar som görs för förskolans olika åldrar – även där har vi sett ett stort sug efter publika biljetter, säger hon.

Det senaste tillskottet för en yngre publik är ”klassiskt för bebis” med åldersgräns tolv månader, alltså att publiken inte får vara äldre än ett år.

– Men de får ta med sig sina vuxna för säkerhets skull, förtydligar Karina Svensson.

En målgrupp som, enligt henne, varit svår att nå är ett till treåringar.

– Vi vill täta alla luckor i uppväxtkedjan med nya föreställningar och de har hamnat emellan. Tre till femåringarna leker i kammarmusiksalen och de upp till ett år får lyssna på kammarmusik utan något speciellt tilltal. Men ett till treåringar är en klurig grupp, som vi nu gör en separat satsning för – ett aktivt, musikaliskt och lekfullt koncept som ännu inte har fått något namn, säger hon.

”Ett till treåringar är en klurig grupp, som vi nu gör en separat satsning för.”

Förutom konserter lyfter Susanne Rydén instrument­provningarna.

– Här kan barn komma och prova på, testa. Och där har vi varit framgångsrika med att få just unga musiker som visar, exempelvis från Lilla Akademin, eller från andra skolor. Så att barn ser att det är andra unga som musicerar, säger hon.

Karina Svensson fortsätter:

– Då blir det på riktigt för barnen, att folk som ser ut och pratar som dem, gör helt fantastiska saker.

En ledstjärna är att nå ut till alla vilket möjlig­görs via Konserthusets hemsida, som de filmer om varje instrument i symfoniorkestern, som skolor i hela landet använder som läromaterial. På hemsidan finns också Barnens musikbibliotek, med föreställningar och 37 olika filmer tillgängliga för vem som helst, riktade till barn från tre år. En annan satsning är musik parad med samhälls­engagerade ämnen, för att konsertupplevelsen ska gå att använda brett i undervisningen. Ett exempel är Baltic, en föreställning om en miljörobot som tillsammans med barnen hjälper till att fixa miljön runt Östersjön.

– Det var kul att ta in röster från länder runt Öster­sjön och förmedla att ”vi jobbar tillsammans för att få det bra”. Det är inte radikala toner, men det funkar – man lär sig att säga hej på varandras språk och vi förmedlar en vänlig känsla, säger ­Karina Svensson.

Konceptet turnerade och sattes upp i Helsingfors och Tallinn. En viktig del är samarbeten med kulturskolan för att fånga upp musikintresserade barn.

– Innan våra abonnemangskonserter bjuder vi in så att de i olika konstellationer kan spela i foajén när publiken kommer. Och sen får de gå på konserten, säger Karina Svensson.

Från nästa spelsäsong ska man också sjösätta ett ungdomsråd för att stärka ungas inflytande. Det ska bestå av en grupp engagerade 16–21-åringar vilka också ska fungera som ambassadörer. Tanken är att de ska lyssna på konserter, träffa artister och insupa det aktuella utbudet men också göra sina röster hörda och i viss mån kunna påverka.

– Det här är någonting som händer även bland kollegor ute i Europa och visar på vikten av att ge barn och unga inflytande, att släppa in dem och ta deras intresse på allvar, säger Karina Svensson.

Men att ungdomar kommer med egna idéer är i sig inget nytt, menar hon.

”Det blir ju en rent fysisk upplevelse, när musiken får allt att vibrera.”

– Exempelvis har de med vårt stöd organiserat pop up-konserter ute i skolor. De har hittat den här musiken och brinner i sin tur för att den ska nå flera.

Båda pekar på ett ökat musikintresse hos yngre.

– En undersökning från Finland visar att unga lyssnar mycket mer på klassisk musik än vad deras föräldrar gör – klassisk musik trendar. Vi märker av en stor ökning av unga besökare, speciellt när det är pianokonserter, då är det ovanligt mycket unga killar i publiken. De hänger kvar sen för att prata med våra solister och vi brukar försöka se till att de mötena blir av, säger Karina Svensson.

En anledning kan vara Spotify-listor med lugn musik som passar vid studier.

– Det är som en lektion i klassisk musik. Min egen son har valt en väg inom ekonomi och finans men när han pluggade sa han att den bästa ­musiken att läsa till faktiskt är Beethoven, exemplifierar ­Susanne Rydén.

Känslan av autenticitet i konsertögonblicken är speciell i den värld som unga har vuxit upp i.

– De är ju väldigt digitala och här får man vara på en plats som är helt odigital. Det är lite främmande och speciellt, men också underbart. Jag tycker att man möter många unga som reflekterar över det där – att man är i stunden och ser ett behov av att lägga bort telefonen en stund, säger hon.

Två veckor tidigare hade de via mentorskapet Framtidssmedjan besök av en grupp unga tjejer från utsatta områden.

– Den typen av organisationer försöker vi identi­fiera och välkomna. Det här ska vara ett hus som är tillgängligt för alla och den första upplevelse man har av orkestern är ju ofta omvälvande. De tyckte det var häftigt att sitta nära, bakom orkestern – det blir ju en rent fysisk upplevelse, när musiken får allt att vibrera, säger Karina Svensson.

Förutom klassisk musik bjuder det blå huset på populärmusik, världsmusik och inte minst jazz där Blue House Youth Jazz Festival varje år samlar 440 ungdomar mellan 13 och 21 år.

– Det är gränsen för vad vår Grünewaldsal rymmer så vi kan inte ta in fler. De har workshops och seminarier på Musikhögskolan på lördagen och lyssnar på konsert här på kvällen, och på söndagen tävlar de, säger Susanne Rydén.

”Allting som i dag kittar ihop oss istället för att sära på oss är oerhört viktigt.”

Karina Svensson fyller i:

– Du kan tänka dig vilken energi det blir med 440 tävlande ungdomar! Det är härligt, för de ­hyllar varandra – ”Åh du vann! Yes!” – det finns ingen missunnsamhet. När man har varit med på den prisutdelningen blir man varm i hjärtat.

Via guidade turer kan besökare också möta konst och arkitektur innanför väggarna.

– Den här miljön är helt makalös, det är så vackert. Vid en visning ser man sådant man annars inte tänker på. Ska man på konsert ruschar man igenom, tänker på var ska vi sitta och var ska jag hänga av mig, men missar kanske att det är en liten delfin uppe på spegeln, säger hon.

Vid den kommande fasadrenoveringen ­kommer även utsidan att fräschas upp.

– När statiska affischskåp blir digitala med ­rörlig bild ger det bättre förutsättningar för att berätta om det som händer på insidan och kunna locka in spontanbesökare, säger Susanne Rydén.

Vad betyder då Erling-Perssons Stiftelses stöd?

– Oändligt mycket! Det möjliggör någonting vi har stort behov av, men att en väletablerad, respekt­erad del av vårt samhälle ser det vi gör och det vi kan göra är ett förtroende som ger ringar på vattnet och som vi ska förvalta på allra bästa sätt, säger Susanne Rydén och fortsätter:

– Jag tror också att det är en otroligt viktig signal att musik och kultur är en bärande del av vårt samhälle, så det finns ett stort värde också utanför det rent monetära.

Som nytillträdd chef är hennes vision att nyttja musikens kraft som sammanhållande faktor.

– I grunden är jag sångerska och har rört mig i stora delar av världen. Men oavsett om det har varit i det intima formatet i en liten landsortkyrka eller i Royal Albert Hall handlar det alltid om att nå människor med musiken och förmedla den. Den kraften behövs – det är någonting vi kan samlas kring som ger oss kraft och energi och gemenskap. Allting som i dag kittar ihop oss istället för att sära på oss är oerhört viktigt. Och åldern spelar ingen roll, det gäller från de allra minsta och hela livet igenom, säger Susanne Rydén.