Vetenskap & forskning

På jakt efter nya och specifika läkemedel mot cancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män, och årligen får 10 000 svenskar denna diagnos. Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå universitet och klinisk patolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, inledde sin yrkesbana som sjuksköterska och träffade då män som var svårt sjuka i prostatacancer.

– Det gjorde starkt intryck. Eftersom jag ville förstå mer om sjukdomen för att kunna bidra, utbildade jag mig vidare till läkare och forskare och det har jag aldrig ångrat, säger hon.

Prostatacancer går att få bukt med om den upptäcks tidigt, medan tumören håller sig inom prostatakörtelns kapsel. Men har cancern spritt sig är den betydligt allvarligare.

– Vissa av de som drabbas av spridd cancer överlever bara ett drygt halvår efter det att man kunnat konstatera spridning. Det är en grym sjukdom när den drabbar i det formatet, säger hon.

I sin forskning ville hon förstå varför prostatacancer sprider sig och för drygt tio år sedan gjorde hon och hennes kolleger en avgörande upptäckt.

– Vi hittade en signalväg som var aktiv bara i aggressiva cancerceller och inte i normala celler, säger hon.

”Om det gick att stoppa denna specifika signalering i cancerceller skulle det kunna vara en väg till ett nytt läkemedel som hindrar tumörceller att sprida sig.”

De fann att en mottagare på cellytan, en så kallad receptor, själv var en del av signaleringsvägen på så vis att den kan skicka in en del av sig till cellkärnan. Då sätts en serie reaktioner igång som leder till att cancercellen kan invadera omgivande vävnad. Den molekyl som binder till den aktuella receptorn är en tillväxtfaktor kallad TGF-beta, där förkortningen står för ”transforming growth factor”. Tidigare har forskare visat att TGF-beta bildas i högre utsträckning i tumörceller. Män med prostatacancer som har höga halter TGF-beta i blodet hade också sämre prognos, än de med lägre halter.

– Om det gick att stoppa denna specifika signalering i cancerceller skulle det kunna vara en väg till ett nytt läkemedel som hindrar tumörceller att sprida sig, säger Maréne Landström.

Fyndet publicerades i tidskriften Nature Communications 2011.

Ett par år senare inledde hennes forskargrupp ett samarbete med den nationella SciLifeLab Drug Discovery Development-plattformen i Stockholm och Uppsala. Målet var att ta fram antikroppar som kunde stoppa signaleringen.

– De har varit ett fantastiskt stöd i utvecklingsarbetet och när de tog sig an vårt projekt 2014 kände jag att detta verkligen skulle kunna bli ett nytt läkemedel, säger hon.

Med projektet Targeting the oncogenic TGF-beta signalling pathway – a novel cancer treatment strategy and drug developing program går nu arbetet in i en ny fas.

Från att inledningsvis ha haft 19 olika kandidatantikroppar, har forskarna genom en rad olika tester snävat ner till en enda. För att den ska kunna provas som läkemedel behöver den byggas om och testas i mänskliga cancerceller, och även i olika djurmodeller, innan det blir dags att ge den till patienter.

I detta arbete är finansieringen från Erling-Perssons Stiftelse mycket välkommen.

– Vi är jätteglada för detta, då vi kan fortsatt ha skickliga medarbetare anställda i forskargruppen. Stödet innebär att vi kan ta oss till nästa steg och utveckla nya, förbättrade antikroppar som inte behöver ges i så höga koncentrationer, säger hon.

Om arbetet fortskrider som planerat kan de första kliniska prövningarna bli aktuella inom 3–4 år, enligt Maréne Landström.

Forskarna har patenterat upptäckten och utvecklingsarbetet pågår i samarbete med ett bioteknikföretag. Förhoppningen är att läkemedlet inte ska innebära så mycket biverkningar, då det är riktat mot just cancerceller. En fördel med det nya angreppssättet är också att det inte bara kan användas vid prostatacancer.

År 2016 publicerade Maréne Landströms grupp i Oncotarget att de funnit att samma signalväg är aktiv även i ett slags njurcancer, kallad klarcellig njurcancer, där det i dag inte finns någon effektiv behandling.

– Vi kommer inom projektets ram att försöka utveckla antikroppar även mot denna cancerform, säger Maréne Landström och fortsätter:

– Min drivkraft har alltid varit att kunna göra något för svårt sjuka patienter och för att lyckas måste man våga ta steget. Nu har jag goda skäl att tro att vårt arbete kan komma att göra nytta!