Vetenskap & forskning

Går det att förhindra sjukdomen schizofreni?

I genomsnitt drabbas en av hundra personer av schizofreni, som är en kronisk psykiatrisk sjukdom (se ruta). Carl Sellgren Majkowitz är forskare vid Karolinska Institutet och överläkare i psykiatri, och att han de senaste femton åren mött just dessa patienter grundlade forskningsintresset.

– Jag vill i min forskning göra relevanta försök i labbet för att kartlägga de biologiska processerna bakom sjukdomen, så att det sedan går att komma vidare till bättre klinisk behandling, säger han.

Det projekt han leder har målsättningen att undersöka varför schizofreni uppstår, och om det går att hindra att sjukdomen bryter ut. Utvecklingen av kunskapen om schizofreni på cellnivå, kan beskrivas som en flerstegsraket.

Redan 1982 väcktes frågan om det är brist på kopplingar mellan nervceller i hjärnan som låg bakom sjukdomen. I obduktionsmaterial syntes att de med schizofreni hade färre kopplingar mellan nervcellerna i främre delen av hjärnan, än personer utan schizofreni.

Sedan dröjde det till 2012, då forskare i försök med möss kunde visa att det är speciella celler i hjärnan, mikroglia, som sköter utgallringen av kopplingar mellan nervceller.

Och år 2019 gjorde Carl Sellgren Majkowitz en viktig upptäckt:

– Med hjälp av tvådimensionella cellkulturer med mikrogliaceller och nervceller som skapats från patienters hudceller kunde vi visa att mikrogliaceller från personer med schizofreni var mer aktiva vad gäller att klippa bort kopplingar mellan nervceller, säger Carl Sellgren Majkowitz.

”Ett annat mål är att hitta markörer som gör det möjligt att identifiera de som löper ökad risk att drabbas av schizofreni.”

När hjärnan mognar kopplas hjärnans nervceller ihop och varje sådant kopplingsställe kallas synaps. Det är via synapserna som nervcellerna skickar signaler till varandra. Men i de sena tonåren är det dags för mikrogliacellerna att gallra bort de kopplingar som inte används, för att de viktiga nätverken ska kunna förstärkas.

I studien, som publicerades i tidskriften Nature Neuroscience, gjorde forskarna även ett annat fynd, resultatet av en id som Carl Sellgren Majkowitz beskriver som ett ”skott från höften”.

– I andra sammanhang har ett antibiotikum kallat minocyklin haft hämmande verkan på just mikrogliaceller. Vi frågade oss om den effekten skulle kunna påverka risken för att få schizofreni, säger han.

De samlade in registerdata om 20 000 unga som behandlats med minocyklin mot acne i sina tonår. Andelen som sen fått diagnosen schizofreni följdes upp.

– Vi säg att förekomsten av schizofreni var signifikant lägre hos de som behandlats med minocyklin, jämfört med andra, säger han.